Hösten 2017
Denna säsong har gått hiskeligt fort.
Första släppet var 1 oktober och då bestämde sig Greta för att gå in under en lada, ned i ett gryt och slåss med en grävlig i 5 timmar. Det blev en dyr historia för mig eftersom hon gick sönder, västen och pejlen blev kvar under marken. Greta är fortfarande inte bra efter den händelsen. Hon skäller inte när hon driver. Banda fungerar jättebra som vanligt. Greta ska till Ultuna för utredning inom kort hoppas jag, remiss är skickad.
Axa har trummat på hela säsongen. Fina drev som buktar. I helgen som gick drev hon rådjur alldeles för långt i den vassa snön men efter några dagar hemma i soffanmed helosansalva på tassarna är hon nu pigg igen. Vi väntar på att Axa ska bra löpa för tanken är ju att para henne så det blir fina valpar till våren.
Bullen är vår nya kung här hemma. Han går från klarhet till klarhet. Han driver fantastiskt fint i skogen, men det går fortfarande alldeles för fort. Hans ben springer snabbare än näsan hänger med. Han är en väldigt följsam kille men bra återgång, social och trevlig, glad mot allt och alla. Ska bli så roligt att se honom utvecklas framöver.
Farbror Viggo som i dagarna fyller 14 år lufsar runt hemma. Han är lite stel, ser lite illa och hör lite illa eller så struntar han i att lyssna. Han styr fortfarande över alla de andra hundarna och vaktar. Jag hoppas att han hänger med oss ett tag till, hjärtat.
Vi har fått många fina bilder på valpar som lämnat oss, deras första vilt och många berättelser. Det är så fantastiskt roligt att få ta del av hur det går för alla! Fortsätt gärna med det.
/Martina
